Forskning om lättläst

Rapporterna är kronologiskt ordnade så att den tidigaste
kommer först och den senaste sist. Klicka därför på länken
nedan om du vill komma till den nyaste undersökningarna.

Gå
till de senaste

Digitala Vetenskapliga Arkivet

Uppsatser med anknytning till lättläst kan även hittas på
DiVA. Skriv “lättläst” och klicka “sök”.

DiVA – Digitala Vetenskapliga
Arkivet 

Rapporter

Lättläst tidningstext för vuxna läshandikappade

Praktiska försök, utprovning av tidningstext med
läshandikappade

Lars Alfvegren, Skolöverstyrelsen, 1975. Kan kopieras och
skickas

LL-boken – Vad är det för en bok?

Maja Witting, 1979. Kan kopieras och skickas

Att skriva lätt, Utvärdering av nyhetstidningen 8
SIDOR

Kerstin Göransson, Stiftelsen ala, 1985 http://www.ala.fub.se/

Presentation av intervjuer med 8 SIDORs läsare

Monica Löfgren, avdelningen för masskommunikation,
Göteborgs universitet, 1989. Kan kopieras och skickas.

Lättläst litteratur – rätten till en demokratisk
rättighet

En studie kring uppfattningar av litteratur för
handikappade och/eller kulturellt eftersatta. Kan kopieras och
skickas.

Alla kan läsa, förståndshandikapp och läsning – ett
litteraturprojekt om läsning för personer med
utvecklingsstörning.

Varför behöver utvecklingsstörda läsa? Vad läser
utvecklingsstörda? Hur läser utvecklingsstörda? Litteraturens
användningsområden i omsorgen. Hans Nilsson, omsorgsnämndens
fritidsverksamhet, Kronobergs landsting, 1990

Benny och Ivar.

En studie kring tv-seriens begriplighet för vuxna
begåvningshandikappade

Kerstin Göransson, Utbildningsradion, 1990. Kan kopieras
och skickas.

Lättläst Lättlyssnat Lättittat Lättåtkomligt

Undersökning av LL-bokens betydelse och spridning bland
utvecklingsstörda personer och i gruppbostadskulturen. Kerstin
Färm, Linköpings universitet, Tema K, 1991. Kan kopieras och
skickas.

LL-bladets och selkouutisets läsarundersökning

Undersökning bland läsare av LL-bladet. Hannu Virtanen,
Tiina Autio, 1991. Kan kopieras och skickas.

Att ta boken till sitt hjärta – om LL-läsningens
möjligheter att slå rot, växa

Kerstin Färm, Universitetet i Linköping, Tema
kommunikation, 1993. Kan kopieras och skickas.

Å andras vägnar, LL-boken som litteratur-kultur och
handikappolitiskt experiment

Karin Wennström, Linköpings universitet, 1995. Kan
kopieras och skickas.

Att göra sig förstådd.

Om konsten att skriva lättläst i nyhetstidningen 8 SIDOR

Björn Wiman, Språkkonsultlinjen, Stockholms universitet,
1995. Kan kopieras och skickas.

Bättre några kloka ord än en hel predika.

Nyhetsförmedling till människor med
utvecklingsstörning

Ziethén, Olsson, Lunds universitet, institutionen för
medie- och kommunikationsvetenskap, 1995. Kan kopieras och
skickas

Att läsa med utvecklingsstörda

Undersökning av hur tre grupper med vuxna lindrigt
utvecklingsstörda personer

läser tillsammans med en uppläsare. Björn Wiman,
språkkonsultlinjen, Stockholms universitet, 1996.


www.nordiska.su.se/forskning/cd-arkiv/examarb1996.pdf

Möten genom litteraturen

Ett projekt om högläsning för utvecklingsstörda på
gruppbostäder Strängnäs, Eskilstuna bibliotek, 1996. Kan kopieras
och skickas.

Lättläst i LL-böcker – en analys

Hur lättlästkriteriet för LL-böcker följs vid bearbetning
av skönlitteratur. Jämförelse mellan Hemsöborna i original och i
lättläst bearbetning. Ericson-Wijk, institutionen för lingvistik,
Uppsala universitet, 1996. Kan kopieras och skickas.

Utvecklingsstörda och offentlig information

Hur utvecklingsstörda i eget boende använder och omsätter
offentlig skriftlig information. Frank Bylov, Danmarks
Lärarhögskola, 1996. Kan kopieras och skickas.

Förekomsten av läs- och skrivproblem på en
kriminalvårdsanstalt

En undersökning för att beskriva läs- och skrivnivån på en
kriminalvårdsanstalt och om lässvårigheterna beror på dyslexi eller
ofullständig skolgång.

Gustafsson, Herkner , Linköpings universitet, institutionen för
pedagogik och psykologi 1997. Kan kopieras och skickas.

Är det fortfarande Camus?

En jämförande analys av Camus novell L´Hote som LL-bok.
Jämförelse mellan boken Gästen i original och som lättläst Gunder,
Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, 1997.
Kan kopieras och skickas.

Textförenkling i EU-broschyrer

Två sidor i broschyren EG, EES, EU inför folkomröstningen
undersöks och de två förenklingar som gjorts av dem. En text är
förenklad för invandrare, den andra är lättläst. Maria Griff,
Stockholms Universitet, nordiska språk 1998

Kan kopieras och skickas.

Tidningen 8 SIDOR, presentation av en tidning som
används i undervisningen av invandrare med kort skolbakgrund

Undersökning av tidningens innehåll, språk och
användbarhet för invandrare med kort skolbakgrund. Stockholms
universitet, institutionen för nordiska språk, 1997. Kan kopieras
och skickas.

Lätt att läsa, lätt att förstå?

Om begåvningshandikapp, språk och språkförståelse. 
Ericson-Wijk, institutionen för lingvistik, Uppsala universitet,
1999. Kan kopieras och skickas.

Föräldraboken, från original till
lättläst text

En jämförelse mellan två olika texter med samma innehåll.
Analys av hur första kapitlet i boken Föräldraboken har bearbetats
från original till lättläst.

Bäverstam, språkkonsultlinjen, Stockholms universitet, 2000.

Vad tycker man om de lättlästa broschyrerna?

Enkät till personal på försäkringskassan om lättlästa
broschyrer Försäkringskasseförbundet 2000. Kan kopieras och
skickas.

Klartext – vad är det?

Emma Karlsson, Kavelbrogymnasiet, 2001. Kan kopieras och
skickas.

Skriv Lätt

En undersökning av möjligheten att utveckla ett
datoriserat hjälpmedel för framställning av lättlästa texter
Tillämpad kognitionsvetenskap, Linköpings universitet, 2002.

http://www.ida.liu.se/~HKGBB5/rapporter-02/grupp2

Språkliga rättigheter

En studie av begriplighet i myndighetstexter ur ett
invandrarperspektiv. 

Hans Larsson, Språkkonsultlinjen, Institutionen för nordiska språk,
Stockholms universitet 2002.


http://www.nordiska.su.se/forskning/cd-arkiv/examarb1998.pdf#search=%22Spr%C3%A5kliga%20r%C3%A4ttigheter%20%2BHans%2BLarsson%22

Hur ska myndighetsspråket bli demokratiskt?

Rapport från Sundbybergs kommunstyrelses kansli 31 mars-17
april 2003

Analys av kommunala texter i Sundbyberg och förslag på lösning med
lättlästa texter. Jens Eeg-Olofsson, 2003. Kan kopieras och
skickas.

Radfallets betydelse för texters läsbarhet och förslag
på lösning med lättlästa texter

Anna Holmström, Stockholms universitet, Institutionen för
nordiska språk, 2003. Kan kopieras och skickas.

Har meningslängden betydelse för förståelsen?

En undersökning av hur meningslängden påverkar
läshastighet, textupp-skattning och minnesbehållning i texter som
lästs av vuxna invandrare.

Stina Kjellander, Stockholms universitet, Institutionen för
nordiska språk, 2003


www.nordiska.su.se/forskning/cd-arkiv/CDuppsatser%202003.pdf

Meningslängd och logisk satsbindning

Peter Reissmuller, Stockholms universitet, Institutionen
för nordiska språk, 2003.
http://www.nordiska.su.se/forskning/cd-arkiv/CDuppsatser%202003.pdf#search=%22Meningsl%C3%A4ngd%20och%20logisk%20satsbindning%22

Meningslängdens inverkan på läsbarheten för lässvaga
vuxna

Josef Björklund, Stockholms universitet, Institutionen för
nordiska språk, 2003

Kan kopieras och skickas.

Normal eller lättläst skönlitteratur- vad föredrar vuxna
invandrare att läsa?Undersökning om vuxna invandrare
föredrar normal eller lättläst skönlitteratur.

Stina Birkholz, Jenny Fredriksson, Stina Kjellander, Annika
Otterheim,

Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk 2003. Kan
kopieras och skickas.

Samhällsguiden för funktionshindrade i Kungälvs
kommun

En dokumentation av arbetsprocess och resultat.
Bearbetning av en text om funktionshindrades rättigheter. Karin
Svengård, Mälardalens högskola 2004

http://www.idp.mdh.se/examensarbete/list.asp
?amne=Informationsdesign

http://www.kungalv.se/t/Page____2958.aspx

Läst, oläst och symbolspråk på svenska, en jämförelse
mellan lättläst svenska och grafiska, alternativa
kommunikationssystem

En lista över generella ord och om de finns som bliss, i
bild och symbolspråk som PCS, pictogram, Revus. Ann Charlotte
Forslund, Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet,
2004 


http://www.cling.gu.se/theses/2004/cl0afors.pdf#search=%22G%C3%B6teborgs%20universitet%2C%20institutionen%20f%C3%B6r%20lingvistik%2C%20magisteruppsats%20i%20datalingvistik%2C%20vt%202004.%22

Lättläst om kollo

Hur man utformar en lättläst broschyr Veronica Salas,
Mälardalens högskola, 2004

http://www.idp.mdh.se/examensarbete/detalj.asp?rubrik=Lättläst%20om%20kollo%20-%20Hur%20man%20utformar%20en%20lättläst%20broschyr

Hur begriplig är den lättlästa
samhällsinformationen?

En studie av fyra texter från fyra myndigheter
Undersökning hur begriplig fyra lättlästa myndighetstexter är för
vuxna med begåvningsnedsättning.

Lena Olsson Kihl Linköpings universitet, Institutionen för Tema,
Tema kommunikation Teknik, design, Kommunikation 2005

http://www.diva-portal.org/liu/abstract.xsql?dbid=3892 

Hva kan höjtlesning bety for mennesker som ikke orker
eller klarer å lese selv? Marthe Brekke Aske, Högskolen i
Oslo, 2005

Hur fungerar lättläst på webben?

Funka har genomfört en undersökning för att ta reda mer på
hur lättläst fungerar på webben.Den rapport vi nu sammanställt
pekar på att det finns en del problem men också på att det krävs
fortsatta undersökningar.

Lena Falk och Stefan Johansson, Funkanu, 2006

www.funkanu.se

Tårtbitar eller staplar?

En undersökning om hur du bäst presenterar sifferuppgifter
i lättläst text

Malin Stedt Gustavsson, Anna Vaattovaara Institutionen för
Innovation, Design och Produktutveckling, Mälardalens högskola,
2006

http://www.idp.mdh.se/examensarbete/detalj.asp?rubrik=Tårtbitar%20eller%20staplar?%20En%20undersökning%20om%20hur%20du%20bäst%20presenterar%20sifferuppgifter%20i%20lättläst%20text

Lättlästa instruktioner

Enligt riktlinjer för lättläst och informationsdesign –
Ett instruktionsblad till gipsade patienter har gjorts om till
lättläst både vad gäller text och form.

Bladet har provats ut av olika läsgrupper.Nicole Ardizzone,
Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling,
Mälardalens högskola, 2006


http://www.google.se/search?sourceid=navclient&hl=sv&ie=UTF-8&rls=GGLG,GGLG:2006-14,GGLG:sv&q=%22L%c3%a4ttl%c3%a4sta+instruktioner%22

Projektrapport

Lättläst information i fickformat – Om produktion och test
av ett litet informationsmaterial om Lex Maria Anna Snell, Kerstin
Ström, Ann Wikström, Institutionen för nordiska språk, Stockholms
universitet, 2006 Kan kopieras och skickas

Prova din text

En rapport om textanpassning och utprovning för olika
målgrupper.  En redogörelse av vilka läsproblem personer med
afasi, dyslexi, utvecklings-störning och invandrare har. Karin
Sandberg, Sara Spångning Westerlund, Karin Wejderot, Mälardalens
högskola, 2006

Kan kopieras och skickas.

Lättlästa instruktioner: Enligt riktlinjer för lättläst
och informationsdesign Nicole Ardizzone, Institutionen för
innovation, design och produktutveckling, Mälardalens högskola,
2006

En tillgänglig statsförvaltnigen i medborgarnas
tjänst

Karin Larsson, Magisteruppsats i Statsvetenskap, 2007

Klarar 8 SIDOR konkurrensen

Maria Andersson, Examensarbete, Mälardalens högskola, 2008

“Man måste bli helt svensk för att hitta någonting” – om
myndigheters webbplatser ur andraspråksperspektiv

Linnea Hanell, Examensarbete, Språkkonsultprogrammet, Umeå
universitet 2009

Ett
begripligt domsspråk, en utopi eller möjlighet?

En studie om ordinarie och blivande domares syn på
användningen av svårbegripliga ord i skrivna domar. Av Kristina
Careborg, Pedagogiska institutionen, Examensarbete 15 hp,
Pedagogik, Pedagogik III (30 hp), Höstterminen 2010, Handledare:
Adrian Thomasson, Examinator: Klas Roth.

Hämta som
pdf

Den talande bokens poetik, Elizabet Knip
Häggqvist, Åbo Akademi, 2010

Centrum för lättläst: Ur ett domänanalytiskt
perspektiv, Annika Andersson, Masteruppsats, Biblioteks-
& informationsvetenskap, Uppsala universitet, 2010

Lättläst i olika texttyper – En
jämförande studie

av lättlästa texter på Centrum för lättläst.

Av Marie Ericson. Institutionen för Nordiska språk
Examensarbete 15 hp, Språkkonsultprogrammet (180 hp) Vårterminen
2010 Handledare: Håkan Åbrink Examinator: Jan Svanlund/Karolina
Wirdenäs.

Hämta som
pdf

Vi står bara på ett ben och detta måste vara starkt och
stadigt! – en essä om lättläst skönlitteratur och dess förlag på
det litterära fältet.

Förlagskunskap, delkurs 4 2011-03-08

Stockholms universitet Emma Frey-Skött.

Hämta studien som pdf-fil 

Mer lättläst: Påbyggnad av ett automatiskt
omskrivningsverktyg till lätt svenska. Peder Abrahamsson,
Examensarbete, Institutionen för datavetenskap,
Kognitionsvetenskapliga programmet, Linköpings universitet,
2011